-

One night and one more time
Thanks for the memories
Even though they weren't so great
He tastes like you only sweeter

allt är ditt fel.

Jag förutspådde kaos, det blev kaos. Allt var trevligt och fint till en början innan det var tvunget att börja bråkas, trots att jag inte ens ville prata. Efter ett slagsmål jag verkligen, verkligen, verkligen skulle vilja ha fortsatt tills personen i fråga blödde men som tyvärr blev avbrutet alldeles för tidigt, minns jag inte sådär jättemycket. Jag satte mig på en bänk med mina fina vänner iallafall, och efter bara ett litet sms kom min knight in shining armor och räddade situationen. Så sjukt fin människa.

i like being close to you.

känner din puls genom den tunna huden på mina fingrar, jag kan höra ditt hjärta slå, känner dina tunga andetag mot min panna. det går för fort, alldeles för fort. men jag vill stanna här i det här ögonblicket, då jag blir någon helt annan.

we shine so bright.

Jag har tappat all självständighet. Min vilja att vara ensam har försvunnit och kvar är en rädsla för att vara ensam. Något jag aldrig är längre, det var många dagar sen jag sov ensam.
Ikväll ska jag och mina brudar ut på krogen, Måndagsklubben. Jag håller tummarna för att det blir bra, det känns som om det kan slå över i kaos ganska fort för min del. Men det är bara att leva i nuet. Imorgon kommer min familj hem från Frankrike och jag längtar obeskrivligt mycket efter att krama om mitt lilla benrangel till lillasyster.

jag går ensam in i ljuset.

Kent igår. Obeskrivligt. Ska försöka ändå.
Från början trodde jag att det bara skulle bli jag och Elin som skulle gå, och Elsa. Men till slut blev vi ett gäng på åtta pers om jag inte räknat helt fel. Vi satt och köade i någon timme innnan vi blev insläppa på området, där började den eviga väntan. I tre timmar satt vi på kullerstenarna och rökte, peppade och skrattade åt folk i vår närhet. När de till slut drog igång höll jag på att börja gråta bara av ren lycka. All den skit som den här sommaren har dragit med sig försvann för en stund, och kvar fanns bara glädje. Jag var så glad att jag stod där med mina underbara vänner, i det vackra vädret, framför scenen där det band jag älskat så länge spelade den underbaraste musik jag vet. När de till slut spelade min absoluta favoritlåt, 747, visste jag inte vart jag skulle ta vägen.
Efter att euforin under Mannen i den vita hatten tagit slut och all konfetti singlat ned till marken började vi röra oss mot resecentrum igen, på vägen dit träffade jag min överlyckliga kusin som höll en trumpinne i handen som han lyckats fånga. Jag var bra sugen på att sno den och springa där ifrån.
Efter att vi hoppat in i partybilen och kört genom driven på Max och McDonalds blev jag avsläppt utanför mitt andra hem nu för tiden och kvällen avslutades på finast tänkbara sätt.
Ikväll ska jag vara fyllechaffis till Alicia och Elin som ska på poolparty, najs. Men innan dess ska jag fortsätta lyssna på Kent och drömma mig tillbaka till igår. Åh, så underbart.

i don't care, i love it.

Fina dagar i stugan ihop med fina tjejer. Mat, prat, skratt, bad och sol. Nu är jag hemma och vänder, tål inte att sova ensam. Imorgon ska jag äntligen på Kent och jag trivs.

l.

den här sommaren kommer förevigt vara den då jag tappade bort mig själv i kaoset som råder. jag har tappat mina värderingar, mina tankar, mina känslor och mitt förstånd. impulsiviteten har tagit överhanden och jag tänker inte längre alls innan jag handlar. känslokall. allt jag känner är trötthet, evig trötthet. trött på att svika, att bli sviken. trött på att såra, att bli sårad. trött på att alltid jaga runt efter en lösning som aldrig kommer komma. det är här och nu allting borde ta slut, det är här och nu jag borde stanna och låta min kropp falla i tusentals bitar.

kaos.

Och du minns den du var med förakt, lite hat
Och man blir lik sin mor eller far
Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår
Men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål

k

Platens igår med fina vänner, lovade mig själv att ta sista tåget hem och sova ut ordentligt i min egen säng. Ändå gjorde jag inte det, jag tog tåget kvart över sju imorse istället, efter en natt med väldigt få timmars sömn. Men så bestämde jag mig iallafall stenhårt för att ikväll ska jag vara hemma, hela kvällen, ensam. Men nu verkar jag bli iväglurad ikväll ändå, och jag orkar inte stå emot. Vi får se hur det blir helt enkelt. Sova kan man göra mågon annan gång.

.

Hemma i min egna säng för första gången på flera dagar. Hela jag är ett vandrande virrvarr av känslor, störst är bitterheten. Fan. Fan att människor kan vara sådana svin, fan att jag själv är totalt känslokall i vissa lägen. Just nu avskyr jag min egen impulsivitet, att jag inte tänker efter ordentligt innan jag gör något och istället hamnar i en helt annan situation än jag från början tänkt mig. Fan.
Imorgon ska jag jobba och sen ska jag dansa till fötterna blöder med mina fina vänner. Vägrar fortfarande att stå still, stannar jag går jag sönder.

singing my heart out for you.

Igår var en jobbig dag. Mycket konstiga känslor, förvirring och allmänt kaos på insidan. Men ändå. Det är som det är.
Jag orkade inte sitta hemma ensam så jag åkte runt och plockade upp mina kära vänner och så spenderade vi natten här hemma. Imorse vaknade jag av att hela huset luktade muffins, och möttes av en brakfrukost när jag kom ner till köket. Fina, fina människor. Efter att ha stannat på Ica och köpt med oss mat åkte vi ut till Svenneby och badade. Mycket intelligent med tanke på att min öroninflammation och ihärdiga hosta. Men man lever bara en gång.
Trots att vi umgåtts i stort sett varje dag senaste tiden fick vi lite separationsångest och drog iväg på bio nu ikväll. Snow White and the Huntsman fick det bli, och jag tyckte den var rätt bra, trots Kristen Stewarts totala brist på känslor. Den kvinnan har bara ett ansiktsuttryck, emoface.
Nu ska jag spendera natten med dåliga serier och fly från verkligheten ett tag till. Står man aldrig still kommer den inte ikapp.

this too shall pass.

Saker blir aldrig som man planerat. Det här sommarlovet har varit ett perfekt exempel på det. Alla planer, alla förhoppningar och förväntningar. Inte mycket har blivit som det var tänkt, och om någon sagt till mig att jag skulle befinna mig här där jag är nu för en månad sen hade jag skrattat rakt ut. Allt är helt uppochner. Vissa saker är riktigt fina, som att jag verkligen kommit tillbaka till mina underbara, fina vänner från högstadiet. Andra saker är för smärtsamma för att jag ens ska orka tänka på dem. Men nu, mer än någonsin känner jag det där min farmor alltid försökte pränta in i huvudet på mig; allt löser sig.

turn up the love.

Gårdagskvällen var bland de konstigaste på länge, minst sagt. Badade mitt i natten och sov utomhus, på en stenhård träbänk. Jag har haft bättre nätter om man säger så, mygg överallt, skumma djur och framför allt sjuk kyla. Vid halv sju fick vi nog och drog hemåt, medan alla andra fortfarande sov haha.
När jag väl var hemma kröp jag ner i min underbara säng och sov till två, då drog vi iväg till Sturefors för firande av moster som fyllt 50. Där spenderade jag hela min kväll, funkar det med.

i don't care, i love it.

Vaknade med ett leende på läpparna imorse och jag vet inte varför, kanske för att jag fick träffa min fina lillasyster idag för första gången på en vecka. Eller kanske för något annat, inte vet jag. Men dagen hittills har varit bra så jag hoppas den fortsätter så. Ikväll hoppar jag, Alicia och Vickan in i lilla Polon och drar iväg till Åtvid. Hur det ska gå på den festen är oklart, men det är ju alltid trevligt att träffa nya människor.

roads untraveled.

Ganska konstig kväll igår. Satt på Ågatan med vänner och med tvetydiga känslor. Det slutade med att jag gick tillsammans med Vickan till Berga där vi skildes åt och jag gick hem till Adam i Johannelund. Där somnade jag på hans soffa runt två, ännu mer förvirrad, besviken och skamsen över mig själv. Vid sex imorse kom han hem och skjutsade hem mig till Linghem, snällare bror kan man nog inte få tag i ärligt talat.
Idag ligger jag sjuk och hostar upp lungorna, antar att det där med att karma är en bitch är sant. Imorgon åker jag på fest ute i ingenstans med Vickan och Alicia, jag hoppas att karman har lugnat ner sig då så vi inte krockar och dör.

v.

Förvirrad och sjuk, spenderar kvällen i goda vänners sällskap.

.

sådär tom så det känns som om livet och glädjen aldrig kommer återvända. sådär tom så det nästan ekar inuti.

until it breaks.

Den personen jag älskar mest, och hatar djupast. Den personen jag varje dag lägger mitt öde i händerna på, den personen jag inte hyser det minsta tillit till. Den personen som jag önskar det bästa, och förstör allting för. Den personen som är någon annan, den personen som är jag.
 
På väg att förstöra det finaste som hänt mig och jag är maktlös. Jag kan inte stoppa det här nu, det har gått för långt.

no reason.

Denna dag har varit helt konstig. Vaknade tolv, tänkte "fuck it" och somnade om till klockan fyra. Fick sms som jag svarade på i sömnen, hoppade upp på cykeln utan att veta varför och stod plötsligt inne på Ica med en fryspizza i handen och undrade vart jag hade plånboken. Skapligt virrig i huvudet efter denna helgs brist på mat och framför allt sömn.
Elsa kom förbi ett par timmar också, vi kollade på dåliga tvprogram och bara hade det fint. Nu ska jag lyssna på gammal musik tills jag somnar och försöka reda ut alla de trassliga tankar som flyger runt i huvudet just nu. Usch, vet inte vart jag ska ta vägen.

plask.

iPhonestöld, tvivelaktiga människor, två timmars promenad hem, bli upplockad av random bil, gråsparv i badrummet. Jamen god natt då.

dance all night.

Bästa. Kvällen. Någonsin. Det var verkligen den ultimata utekvällen igår, det hade inte kunnat bli bättre. Vi träffade två assköna killar som bjöd på drinkar, fixade in oss på Platens och som vi sen drog hem till på efterfest. Kvart över sex imorse hoppade jag, Elin och Alicia på tåget till Linghem och slocknade här hemma, ett dygn efter att jag vaknade och drog iväg och jobbade.
Nu är jag skapligt död men efter en dusch och en ordentlig måltid ska jag iväg igen. Först ska vi träffa killarna från igår och sätta oss och ta ett glas någonstans innan vi drar till Vickans fest. Over and out.

ignorance is your new best friend.

Idag har jag haft ett aspissigt arbetspass, haha. Började vid nio i imorse och har gjort samma sak, heeeeela dagen. Det vill säga ta emot buntar med bilagor till Expressen, strappa dem (köra dem i en maskin som fäster plastband om dem) och sedan lägga dem i högar på bord. Sju timmar. Nonstop. Var skapligt uttråkad när jag väl fick åka hem, men det blir himla fin lön iallafall.
Nu sitter jag och snackar lite med min kära Fanny och taggar inför ikväll när jag ska ut med några mycket härliga tjejer. Imorgon ska jag som sagt på fest och söndag ska jag ligga hemma och pilla mig i naveln. Nästa vecka blir rätt fin, på måndag ska jag träffa Jakob och i mitten av veckan kommer min underbara lilla serb hem!!!!! Gaaah, som jag längtat. Det kan ju inte bli något annat än awesome. Nej, nu ska jag byta om, herråe ehehhehehe.

!!!!!

Min älskade dator lever igen, och nu när jag har Marilyn spelar det ingen roll att jag inte har några vänner!

life's a bitch and then you die.

Fortfarande ingen dator, så eftersom min skärm på mobilen är pytteliten ska jag fatta mig kort. Fått reda på att jag kom in på min valda inriktning nu till trean, men överväger att hoppa av skiten eftersom jag inte trivs med varken klass eller linje längre.
Kom hem från stugan idag, åker ut tillsammans med Elsa imorgon igen. Blir antagligen stor dos nikotin, socker och samtal, ser verkligen fram emot det.
Avslutar det hela med att jag saknar min flickvän som varit borta i två veckor och har två kvar. Möööh.

RSS 2.0