,

Alltså åh. Pirrig i magen just nu. Träffade mina fina vänner över en fika nyss och pratade om allt mellan outfittips till dejten på lördag och flyktingkrisen. Jag älskar verkligen mina kloka fina tjejer, de gör mig så lycklig. Puss! 

I höst blir jag LiU-student

Igår förändrades mitt liv. Lite. Låter så jäkla överdrivet att skriva så men det är faktiskt sant. Igår satt jag nämligen och kämpade mig igenom högskoleprovet efter att ha pluggat som en tok i flera veckor. Jag hade inga större förhoppningar på något slående resultat direkt, det var min första gång så om klarade runt 1.0 skulle jag blivit så himla nöjd. Men det gick bättre än så, väldigt mycket bättre. Så pass bra att den där drömmen jag haft om att komma in på civilekonomutbildbingen på LiU i höst inte längre är en dröm utan en nästan helt säker verklighet. Jag har fan aldrig varit så stolt över något i hela mitt liv. Jag har alltid varit en slappis som inte pluggat och inte brytt mig om skolan speciellt mycket och det senaste halvåret har jag bestämt mig för vad jag vill göra, jag har börjat plugga och jag satte detta prov, fy fan vad jag är bra. Ibland får man faktiskt känna så och det gör jag verkligen idag. 
Livet är så jävla underbart just nu, igår firade jag med mina fina tjejer och nästa helg ska jag på en dejt, väldigt spännande på alla vis. 

Minns denna totala lycka när du sitter med näsan begravd i böckerna inför tentor lilla Josefin. Minns hur jävla lycklig du var här. 

mat är fan inte lätt

Jag äter på ett helt sjukligt sätt. De senaste dagarna har jag inte mått så bra, det har varit mycket plugg, mycket jobb och så lite drama med människor runt omkring (som vanligt med andra ord) och direkt märker jag hur mitt beteende förändras. Från att vara aktiv med att plocka med grejer här hemma eller ge mig ut på stan, sitter jag bara här hemma under en filt i soffan. Jag vill ingenting, jag tänker ingenting, jag blir våldsamt trött och sover 11 timmar per natt och jag börjar direkt komma i skolk-tankar, jag vill skita i både skolan och jobbet trots att jag trivs hur bra som helst med båda. Och så äter jag, heeeeela tiden. Inte konstigt att jag vägde så mycket mer innan sommaren då jag var som allra olyckligast i mitt liv, för så fort livet känns jobbigt så äter jag. Och det är ju verkligen helt stört egentligen, det känns svagt och primitivt på något vis men ändå sitter jag där och trycker i mig allt möjligt, utan att ens märka det själv. 
Det är den här delen med mig och mitt mående jag kommer kämpa mest med tror jag. Jag har lärt mig hantera mitt självskadebeteende och mina humörsvängningar, jag har lärt mig acceptera och börja tycka om min kropp och hur jag ser ut men trots alla dessa framgångar är relationen till mat fortfarande ganska störd. Som sagt, jag äter som en gris så fort jag mår dåligt men när jag mår bra är det totalt tvärtom, då äter jag inte alls. Säg att det är fredag och jag ska iväg till en vän direkt efter jobbet. Då äter jag i bästa fall lite frukost när jag går upp, två knäckemackor och en kopp te typ. Sen går det några timmar och runt 14 äter jag lunch, sen åker jag iväg till jobbet och är där till 20-21. Här skulle jag ju egentligen behöva äta middag innan jag drar iväg till kompisen och börjar häva i mig vin, men gör jag det? Svar nej. Jag kör på med alkoholen och kanske avrundar kvällen med fyllekäk men det är inte alltid det blir så. I så fall äter jag när jag vaknat till liv dagen efter, nästa ett dygn sedan jag åt senast. Det är ju inte bra på något sätt. 
Nu har jag iallafall identifierat problemet lite tydligare och dessutom delat med mig av det, så nu kanske jag är mer medveten om hur jag beter mig. Måste försöka hitta lite balans här i livet. 

J

Vänner, vad tiden springer iväg. Plötligt har jag bott i min lägenhet i en vecka och det känns som om jag aldrig bott någon annanstans. Jag känner mig alldeles nykär, det bubblar i själen av lycka vart jag än går här hemma. Jag kan gå in i köket och bara titta runt på mitt lilla gulliga köksbord med mjölktavlan uppspikad ovanför, eller så ligger jag i mitt hörn i soffan och spanar ut på vardagsrummet och bara ler för att jag är så otroligt nöjd. Det fattas fortfarande en hel del möbler som jag måste köpa stegvis eftersom min lön sällan är speciellt fet men det är nog mest bra egentligen, då blir varje köp genomtänkt och inte bara första bästa liksom. 
Anyhow, måndag idag alltså. Var ute i lördags, somnade inte förrens sju igår morse och hade sedan sällskap hela dagen så vid tolv däckade jag och sov stenhårt till klockan elva imorse. Sov igenom tre alarm på mobilen och missade min mattelektion, sjukt olikt mig. Men jag antar att det var sömnbrist helt enkelt, och lektionen kan jag ta igen genom att gå på handledartiden imorgon helt enkelt. 
Nu ska jag slänga ihop lite mat så jag har det färdigt när jag kommer hem från jobbet ikväll, tack och adjö, 

RSS 2.0