wierd things about josefin.

- Jag går inte mot rött. Det härstammar nog från den gången jag var i London och höll på att bli nermejad av en stor dubbeldäckad buss för att jag klev rakt ut i gatan mot rött. Nu för tiden gör jag det inte om jag inte är absolut tvungen. Även när det inte kommer en endaste bil på tre kilometers avstånd så går jag inte förrens det är grönt. Men sitter jag på en cykel däremot, då skiter jag i allt sånt trams. Då kör jag på för glatta livet och flyger fram framför bilar som tvingas tvärnita. Mihi, badass.
- Jag brukade ha världens längsta naglar. Skojar inte, de var otäckt långa och alltid målade (bildbevis följer nedan). Det låter kanske lite konstigt, men det gjorde ont! Naglarnas "fästen" (uuuh nasty) gjorde skitont efter en del knappande på datorn och simpla sysslor så till slut pallade jag det inte mer. Idag skulle jag aldrig kunna ha så långa av tre olika anledningar. Ett, det skulle mina lärare aldrig acceptera. Två, det skulle min flickvän aldrig acceptera. Tre, det är en satans bakteriehärd med långa naglar och så sjuktligt vidrigt att jag ibland tvångsklipper min lillasysters naglar (no joke).
- Jag hatar att applådera. Det är sååååå pinsamt! I liksom konsertarrangemang där pupliksiffran överstiger tusentalet är det okej, då är man så mycket en i mängden att applåderna inte dör ut sådär tvärt som de gör i till exempel ett klassrum. Det är ju där det är värst, de tafatta applåderna efter en halvhjärtad redovisning om pandornas situation i Peru får mig att vilja kräkas (jag vet att det inte finns några pandor i Peru men det lät fränt). Åh bara att tänka på de där jävla applåderna ger mig rysningar. Usch. Fy. Blä.


Kattunge i näven och leopardnaglar. Helt galet att jag var i stallet, tog hand om hästar, drog åt sadelgjordar och så vidare med dessa monsterklor.

Sånt här satt jag och ödslade min tid på. Älskar mobilen i bakgrunden btw, det var en hipp skapelse det.

,

Crashing a light on the sea,
Reflections still look the same to me,
As if though I did one day.

And it's peaceful in the deep,
Feed you where you can not breathe,
No need to pray, no need to say 'now I am under'.

And it's breaking over me,
A thousand miles onto the sea bed,
I found the place to rest my head.

Never let me go, never let me go.

Hat

Jag har funderat på det här med hat. När jag var liten började jag plöstligt missbruka just ordet "hat" och då sa min kloka pappa till mig att sluta med det, för "det är ett väldigt starkt ord som man inte ska säga om man inte verkligen menar det". Men när menar det då undrade jag då? "Om man ogillar någon så mycket att man kan döda".
Och efter det har jag försökt undvika att använda det ordet, iallafall inte in seriösa sammanhang. Men nu undrar jag en grej, är det ett krav att vilja döda någon för att det ska få kallas hat? Och vem bestämmer egentligen det? Det finns inte några regler för när man får säga "jag älskar dig", och älskar är ett minst lika starkt ord.

Too bad

Jag köpte aldrig några chips. Jag bestämde mig för att det var onödigt. Men åh, så jag ångrar mig nu. Vad ska jag ta mig till?

Du lämnade mig ensam

Ett bad blev det och nu är jag ren och mitt hår är ett skatbo igen. Läste till och
med några sidor SO. Jag tycker fortfarande religon är det dummaste påhitt
någonsin. Jag hickar. Jag vill ha socker. Mitt beroende har blivit löjligt högt.
Anteckna detta, vänner.

skolannnnn

Jag är så jävla trött. Mina ögon är svullna och liknar mest små runda prickar.
Jag gäspar nonstop och jag fattar inte ett dugg av vad folk säger. Jag har sömnbrist.
Att det är så sjukt tråkigt här gör det inte bättre. Oasentanterna smyger omkring och fnissar
och jag ändrar alla "hon" till "jag" i min lilla berättelse. Så segt.
Som tur är så är det här min näst sista lektion och sen får jag äntligen gå hem och försöka
sova lite.
Suck, stön och bröl.


Den enda bilden jag hade i mina filer var en bild
på den lilla prinskorven Napoleon. Hihi.


grg

Jag är trött och ska om tio minuter traska iväg till skolan.
Jag är hungrig och min mage säger 'grrrrrgrrrrrggrgrrr'.

*gäsp*

jag har fixat en design till Fridas blogg nu.
så ALLA går in där.
forgottenchildren.blogg.se
och så kommenterar ni hur fint det är.
hrm. gnat.

biobajs



vafan, folk har suttit och bokat biljetter hela natten.
skit också.

gr

min mage kurrar, väker och skriker efter mat.
det känns som om jag ska kräkas?

RSS 2.0